Material Gummi
Vi planerade att ta med gummi men eftersom:
· Hållbarhetsaspekter
Allt beror på vilken gummi sort vi pratar om.
När man utvinner naturgummi tar man mjölksaften från träd, denna process är varken omiljövänlig eller skadande för träden och djuren runt om träden. Det finns argumentet att man minskar livslängden på träden, ett “gummiträd” kan man utvinna gummi ur i ungefär 25 år. Men det tar bara 7 år för att plantera ett nytt fungerande träd. Denna process deltar alltså inte till försämrad miljö utan är hållbar i längden. Det finns dock ett problem med denna metod, den är inte lika effektiv som det är när man utvinner syntetgummi.
Syntetgummi utvinns med hjälp av flertal kemiska ämnen men också råolja. Detta bidrar till att CO2 halterna ökar och miljön försämras. Faktum är att syntetgummi är av sämre kvalitet än naturgummi. En annan negativ aspekt med syntetgummi är att priset styrs till stor del av olja men också vädret. Om det är längre regnperioder blir det svårare att utvinna de material man behöver och det visar sig i statistiken också. Gummi produktionen minskar markant under regnperioder.
Vi tar med gummi eftersom det kan användas som insulation där vi väljer att ta med ca 1 ton gummi.
· Vilka egenskaper har materialet?
Gummi är ett relativt mjukt material med oerhört hög elasticitet. Det här betyder att det ändrar sin form istället för att slitas när det träffas av hårda objekt, vilket är varför materialet används till produkter som det ställs mycket höga kvalitetskrav på. Till exempel: bildäck, baby nappar eller specialtätningar. Gummi är också extremt tåligt och slitstarkt, vilket gör att dess livslängd ligger långt över genomsnittet för andra elastiska material. Det är på grund av detta som högtrafikerade platser, som till exempel flygplatser, butiker och sjukhus, oftast använder gummigolv.
Andra exempel på hur gummi används: gummiband, slangar, sudd, kondomer och gummimattor.
Andra exempel på hur gummi används: gummiband, slangar, sudd, kondomer och gummimattor.
· Hur har materialet använts genom tiderna?
Mänskligheten har använt gummimaterial under mycket lång tid.
Inom de tidiga indiankulturerna spelade gummi stor roll i religiösa sammanhang. Mayaindianerna offrade till regngudarna genom att bränna gummi; den tjocka rök som då bildades sågs som en symbol för regnmoln.
1714 upptäckte man att flera växter och träd producerade latex som sedan kunde bearbetas till gummi. Det här var det som påbörjade själva gummiutvecklingen och många forskare började intensivt experimentera på materialet. Tillslut upptäckte man att gummi avlägsnade märken av blyerts, vilket ledde till uppkomsten av suddgummit.
Under 1700-talets slut och början av 1800-talet experimenteras det intensivt med gummi. Britten Thomas Hancock konstruerade maskiner för bearbetning av gummi. År 1839 fann Charles Goodyear att svavel och värme påverkade ett gummimaterial så att det blev elastiskt, mindre klibbigt samt formstabilt; vulkningen hade uppfunnits, av en slump. Fortfarande är svavel det mest använda vulkmedlet.
Inom de tidiga indiankulturerna spelade gummi stor roll i religiösa sammanhang. Mayaindianerna offrade till regngudarna genom att bränna gummi; den tjocka rök som då bildades sågs som en symbol för regnmoln.
1714 upptäckte man att flera växter och träd producerade latex som sedan kunde bearbetas till gummi. Det här var det som påbörjade själva gummiutvecklingen och många forskare började intensivt experimentera på materialet. Tillslut upptäckte man att gummi avlägsnade märken av blyerts, vilket ledde till uppkomsten av suddgummit.
Under 1700-talets slut och början av 1800-talet experimenteras det intensivt med gummi. Britten Thomas Hancock konstruerade maskiner för bearbetning av gummi. År 1839 fann Charles Goodyear att svavel och värme påverkade ett gummimaterial så att det blev elastiskt, mindre klibbigt samt formstabilt; vulkningen hade uppfunnits, av en slump. Fortfarande är svavel det mest använda vulkmedlet.
Vilka viktiga aspekter behöver man ta hänsyn till vid konstruktion med materialet och hur går den processen till?
Först och främst måste man ta ställning till vilken sorts gummi vi pratar om. Om man kollar på naturgummi så tillverkas det genom att man utvinner en sorts latex - mjölk, främst från trädsorten Hevea Brasiliensis. När man väl har utvunnit latex - mjölken ifrån träden så kan man antingen använda mjölken i industrin för att skapa andra produkter eller vidare arbeta latexet genom vulkning till den ‘’klassiska’’ formen som vi ofta tänker på när vi hör ordet ‘’gummi’’.
Vulkning fungerar genom att de långa molekyl kedjorna i utgångsmaterialet tvärbinds, ofta med hjälp av svavel. Vulkning Processen spelar en stor roll i produktionen av gummi då den bestämmer hur gummit skall beté sig. Kort och varmvulkning? Elastiskt och tunt gummi. Lång och kallare vulkning? Tjockt och hårt gummi. Själva processen när det kommer till naturgummi är inte skadlig då man för det första inte släpper ut några kemikalier i luften och för det andra så tar det endast sju år att odla ett nytt träd medans det tar 25 år att ‘’ta slut’’ på ett träd.
Det man måste ta hänsyn till när man håller på med naturgummi är att man inte skall störa naturen runt om och att man hugger ned och odlar nya träd i takt som dem tar slut och såklart att man inte bör skövla skogen för att göra mer plats för gummit.
Om vi istället fokuserar på syntetgummi så ser vi markanta skillnader i både utvinning och produktion. Syntetgummi utvinns i det stora hela med hjälp av flertal kemiska ämnen men också råolja. Mer specifikt så går det till på det viset att man tar och omvandlar kolväten av olika slag genom upphettning och tryck (polymeriseras) till en segflytande massa (liknande latex) och sedan så måste man såklart också vulkanisera ämnet till ‘’gummi’’. Detta bidrar dock till att CO2 halterna ökar och miljön försämras vilket man måste ta hänsyn till när man producerar syntet gummit. Faktum är att syntetgummi till och med är av sämre kvalitet än naturgummi. En annan negativ aspekt med syntetgummi till skillnad från naturgummi är att priset styrs till stor del av olja vilket i dagsläget det inte finns lika mycket av i världen.
Vulkning fungerar genom att de långa molekyl kedjorna i utgångsmaterialet tvärbinds, ofta med hjälp av svavel. Vulkning Processen spelar en stor roll i produktionen av gummi då den bestämmer hur gummit skall beté sig. Kort och varmvulkning? Elastiskt och tunt gummi. Lång och kallare vulkning? Tjockt och hårt gummi. Själva processen när det kommer till naturgummi är inte skadlig då man för det första inte släpper ut några kemikalier i luften och för det andra så tar det endast sju år att odla ett nytt träd medans det tar 25 år att ‘’ta slut’’ på ett träd.
Det man måste ta hänsyn till när man håller på med naturgummi är att man inte skall störa naturen runt om och att man hugger ned och odlar nya träd i takt som dem tar slut och såklart att man inte bör skövla skogen för att göra mer plats för gummit.
Om vi istället fokuserar på syntetgummi så ser vi markanta skillnader i både utvinning och produktion. Syntetgummi utvinns i det stora hela med hjälp av flertal kemiska ämnen men också råolja. Mer specifikt så går det till på det viset att man tar och omvandlar kolväten av olika slag genom upphettning och tryck (polymeriseras) till en segflytande massa (liknande latex) och sedan så måste man såklart också vulkanisera ämnet till ‘’gummi’’. Detta bidrar dock till att CO2 halterna ökar och miljön försämras vilket man måste ta hänsyn till när man producerar syntet gummit. Faktum är att syntetgummi till och med är av sämre kvalitet än naturgummi. En annan negativ aspekt med syntetgummi till skillnad från naturgummi är att priset styrs till stor del av olja vilket i dagsläget det inte finns lika mycket av i världen.
· Hållbarhetsaspekter
Allt beror på vilken gummi sort vi pratar om.
När man utvinner naturgummi tar man mjölksaften från träd, denna process är varken omiljövänlig eller skadande för träden och djuren runt om träden. Det finns argumentet att man minskar livslängden på träden, ett “gummiträd” kan man utvinna gummi ur i ungefär 25 år. Men det tar bara 7 år för att plantera ett nytt fungerande träd. Denna process deltar alltså inte till försämrad miljö utan är hållbar i längden. Det finns dock ett problem med denna metod, den är inte lika effektiv som det är när man utvinner syntetgummi.
Syntetgummi utvinns med hjälp av flertal kemiska ämnen men också råolja. Detta bidrar till att CO2 halterna ökar och miljön försämras. Faktum är att syntetgummi är av sämre kvalitet än naturgummi. En annan negativ aspekt med syntetgummi är att priset styrs till stor del av olja men också vädret. Om det är längre regnperioder blir det svårare att utvinna de material man behöver och det visar sig i statistiken också. Gummi produktionen minskar markant under regnperioder.
Vi tar med gummi eftersom det kan användas som insulation där vi väljer att ta med ca 1 ton gummi.
Comments
Post a Comment